Skatteverket har krävt att hela det belopp som utbetalats till utförare av värmepumpinstallationer ska återbetalas när det inte visats hur arbetskostnaden beräknats. Högsta förvaltningsdomstolen har i två mål ansett att Skatteverket inte haft fog för sina beslut.
Den som har haft en utgift för arbete avseende reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) av ett småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt kan få skattereduktion.
Skattereduktion medges genom att kunden betalar en del av arbetskostnaden för ROT-arbetet till utföraren. När arbetet är utfört och kunden har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren begära utbetalning av resterande del från Skatteverket.
I ett ställningstagande skriver Skatteverket att om underlag för beräkning av arbetskostnad saknas eller är bristfälligt kan Skatteverket vägra utbetalning helt eller delvis samt återkräva redan utbetalt belopp.
Skattereduktion för ROT-arbete kan endast medges för arbetskostnaden. Kostnader för exempelvis material, maskiner, restid eller serviceåtaganden ska inte ingå i underlaget för skattereduktion.
För totalentreprenader till fast pris kan det vara förenat med svårigheter att fastställa hur stor del av det totala priset som avser arbetskostnad.
För att underlätta för såväl utförare som kunder har representanter för branschen i samverkan med Svenska Värmepumpföreningen beräknat hur stor del av totalpriset som i normalfallet utgör arbetskostnad vid installation av en ny värmepump. Av beräkningen framgår att av den totala entreprenadkostnaden kan arbetskostnaden anses utgöra 35 procent för vätska–vattenvärmepump (till exempel bergvärme) och 30 procent för luftvärmepump (luft-vattenvärmepump, luft-luftvärmepump och frånluftvärmepump).
Om utförare och kund anser att arbetskostnaden är högre än 30 respektive 35 procent ska den verkliga arbetskostnaden dokumenteras och vid förfrågan visas upp för Skatteverket.
Utförarens uppgivna arbetskostnad för installation av värmepump uppgick i det aktuella målet till 53,6 procent, vilket var betydligt högre än Skatteverkets schablon. Arbetskostnaden gick inte att utläsa, varken av offerten eller fakturan till kunden. Skatteverket beslutade att återkräva hela det belopp som utbetalats till utföraren med motivering att han inte visat arbetskostnaden.
Även Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, konstaterade att det inte gick att fastställa den verkliga arbetskostnaden på ett tillförlitligt sätt utifrån presenterat underlag.
Frågan var då om utföraren hade rätt till utbetalning på grund av en uppskattad arbetskostnad.
HFD ansåg att Skatteverket saknar stöd för sin uppfattning att en uppskattning av arbetskostnaden är utesluten bara för att utföraren valt att redovisa sina verkliga kostnader till kunden. Enligt HFD är det tvärtom så att om utföraren inte lyckas styrka sina verkliga kostnader måste arbetskostnaden uppskattas till vad som är skäligt enligt omständigheterna i det enskilda fallet. En uppskattning till den av branschen beräknade schablonen för arbetskostnaden får enligt HFD anses uppfylla detta krav.
I ett annat mål som avgjordes av HFD samma dag hade utföraren vidarefakturerat sina materialkostnader till kunden med det belopp som bolaget betalat, i förekommande fall med avdrag för den inköpsbonus bolaget fått. Bolaget hade vidare beräknat arbetskostnaden genom att reducera den debiterade totalkostnaden med sådana utgifter som bolaget haft och som inte får räknas in i underlaget för skattereduktion.
För uppdraget hade bolaget haft kostnader för material om 86 046 kr. Av total entreprenörskostnad om 192 000 kr utgjorde alltså 105 954 kr arbetskostnad hävdade bolaget.
Skatteverket menade att bolaget inte visat hur arbetskostnaden beräknats och återkrävde hela det belopp som utbetalats jämte ränta.
HFD kom dock fram till att det saknades skäl att ifrågasätta den av bolaget tillämpade modellen för beräkning av arbetskostnaden.
Enskilda har under vissa förutsättningar rätt till ersättning av allmänna medel för sina kostnader i samband med ärenden hos Skatteverket och mål i förvaltningsdomstolarna. Men enligt HFD gäller det inte i denna typ av mål.
HFDs domar innebär att i de fall det är ostridigt att skatte-reduktionsgrundande arbete har utförts så har utföraren rätt till utbetalning från Skatteverket. I de fall utföraren inte kan visa hur den faktiska arbetskostnaden som ligger till grund för begäran om utbetalning har räknats fram ska utbetalning ske med skäligt belopp, skriver Skatteverket i en kommentar till rättsfallen.
Från och med beskattningsåret 2016 är skattereduktionen för ROT-arbete 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms. För tidigare beskattningsår har skattereduktionen uppgått till 50 procent av arbetskostnaden inklusive moms. Skattereduktionen är dock högst 50 000 kr per person och år inklusive eventuellt RUT-avdrag
Dom 2017-06-26. Mål nr 675-16 samt 5908-16
Företagsaktuellt nr 5 2017
Nyligen öppnades möjligheten att deklarera digitalt (19 mars) och Skatteverket har också informerat vad myndigheten kommer att granska i år när det gäller privatpersoners deklarationer. I den här artikeln berättar vi vilka uppgifter som Skatteverket ska granska särskilt noggrant. Kontroller Alla deklarationer granskas maskinellt. Sedan gör Skatteverket manuella kontroller. Då …
En skattereduktion minskar den skatt som en fysisk person ska betala. Det innebär att man behöver betala tillräckligt med skatt för att kunna tillgodoräkna sig en skattereduktion. Vissa skattereduktioner kan omfördelas i deklarationen för inkomståret 2023. 14 olika skattereduktioner Det finns 14 olika skattereduktioner som en fysisk person kan få. För att kunna …
Penningtvätt är ett globalt problem som bland annat innebär att företag används för att tvätta illegalt intjänade pengar. Victoria Müller, kvalitetsrådgivare på branschorganisationen Srf konsulterna, berättar hur företagaren tillsammans med sin redovisningskonsult kan motverka att företaget utnyttjas i kriminella syften. I en tid då organiserad brottslighet ökar och genomsyrar …
När en enskild näringsidkare vill jämna ut det skattemässiga resultatet finns det tre olika skattemässiga dispositioner att använda sig av: avsättning till periodiseringsfond respektive expansionsfond samt räntefördelning. Vi går igenom de olika alternativen, vad de innebär och vad ska man ska tänka på. Göra en avsättning till periodiseringsfond Periodiseringsfonden är ett …
De kriminella blir allt mer raffinerade och allt fler företagare vittnar om att de utsätts för bedrägerier. I denna verklighet blir det allt viktigare för företagare att inte bara känna sin kund, utan att också ha koll på sina leverantörer. Tech-entreprenören Jens Nylander berättar hur noggrannare kontroller både kan spara tid och pengar, samt förhindra ekonomisk brottslighet. …
I februari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att samfällighetsföreningar inte ska ta ut moms på bidrag som föreningen tar ut från sina medlemmar. Avgörandet överensstämmer inte med ett ställningstagande som Skatteverket meddelade för två år sedan och som gjorde att många samfällighetsföreningar registrerade sig för moms. Nu har Skatteverket kommit ut med information hur …
Snart är deklarationsracet i gång för privatpersoner. Inkomstdeklarationen ska vara inlämnad senast den 2 maj. I den här artikeln tar vi upp vikten av att kontrollera sina uppgifter och deklarera i tid. Eller borde man kontrollera uppgifterna tidigare och löpande under året? Kontrolluppgifter Sedan 1 januari 2019 lämnar alla arbetsgivare in uppgifter om lön och avdragen skatt för …
Kvinnors företagande är viktigt för att främja företagsamhet och konkurrenskraft i Sverige. Trots det är det fortfarande färre kvinnor än män som driver företag. Varför är det så och hur är det att vara kvinna och driva företag i Sverige idag. Vi har pratat med Malin Bergman, vd och grundare av redovisningsbyrån ELT Ekonomikonsult AB. Här delar hon med sig av insikter kring …
Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2024. Inlämning av deklarationen För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för inkomstdeklarationen vara lite mer komplicerad än för privatpersoner. Aktiebolag kan lämna in inkomstdeklarationen vid fyra tillfällen under året. Vilken tidpunkt som aktiebolaget ska lämna in sin …
K10 och K12 är två blanketter som är starkt förknippade med deklarationen för ägare till fåmansföretag. Men när ska man använda vilken blankett när man har sålt en andel eller fått utdelning? Andelar i ett fåmansföretag Den som har fått utdelning från andelar i ett onoterat bolag eller har sålt andelar behöver redovisa detta på blankett K10 kvalificerade andelar …
Vi är anslutna till Srf konsulterna